Love is all around

Ibland, små korta stunder, känns allt lite trist. Meningslöst, hopplöst och arbetslöst. Och man känner att man skulle behöva en kick, en tröst eller bara ett tecken på att novembermörkret inte är för evigt.

Trösten kan komma av ett skratt från sitt barn, av en kram från den man älskar, av ett leende från någon helt främmande människa man möter i trafiken.

Men det kan också komma ett tecken från helt oväntat håll. Någon såg ju Jesus i ett rostebröd. Häromdagen såg någon hans mamma i stammen på ett träd. Själv har jag nu sett kärleken, när jag stod och lagade mat.

Jag vill tillägna denna kärlek till min sambo. Som står ut med att jag är lite novembertrött ibland. Som jobbar varje dag, och sen kommer hem och leker med Liten hela kvällen. Som alltid, alltid gör allt för sin familj. Och som är så väldigt söt på morgonen när han är rufsig i håret.

Älskling, detta potatishjärta, det är till dig!


/Sambon

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar