Trädgårdsförändring!

Efter sju svåra år, trehundraarton färgburkar och blod svett och tårar, är nu vår framsida äntligen klar. Det som började med en 1,5 meter bred häck, som tog över hela framsidan och som slukade allt solljus har nu resulterat i vårt drömstaket.

Och allt tack vare min man som får dagens guldstjärna!

/Frun

Yatzy

Och så här ser yatzyprotokollet ut, jag blir glad varje gång jag ser det!

/Frun

Springa långt

Förra lördagen gjorde ställde Liten upp i ett lopp för första gången. Hon var velat det länge, eftersom hon sett mig springa vårruset. Nu fick hon en egen nummerlapp, och hon var riktigt uppspelt innan loppet.

När det väl satte igång var hon mer tveksam, men hon var så himla stolt när vi till slut kom i mål, 1,25 kilometer senare, och hon fick present och godispåse i fiskdamm. Vår stora tjej!

Och som en liten bonus på att hon blivit stor...och dessutom lik sin mamma...så gillar hon Yatzy. Hon gjorde upp egna regler som faktiskt var helt rimliga. Trots att hon aldrig sett ett yatzy förr, så tyckte hon att tärningarna skulle ha lika många prickar. Sen hjälpte man spelet framåt genom att sjunga olika låtar, och så skrev hon i protokollet hur många barn som var i skolan. Helt logiskt!

/Frun

Kakbak

Idag var jag och Liten ensamma, vi fixade lite hemma, handlade lördagsgodis och sen var det dags för bakning. När jag fyllde år i somras fick jag en massa grejer med kaktema av mamma och pappa, och nu var det dags att göra lite slag i saken.

När Liten noga hade blandat ihop alla torra ingredienser - hon är väldigt noggrann och enligt sig själv världsbäst - tittade hon lite på bunken med kakao, mjöl och allt det andra. Sen gjorde hon det tydligen enda rimliga i en sån situation. Hon blåste. Haha, det var en härlig syn.

Det blev en smet i alla fall, men när vi klickade ut smeten i muffinsformarna, undrade Liten om vi skulle ha gäster eftersom vi gjorde så många (tio stycken). Då kände jag mig som en muffinsknarkare och fick påminna mig själv om att det är helt vanligt och kanske till och med lite lite att få ut tio muffins ur en smet.

Och så här fina blev de, på kakfatet som jag också fick i present.


/Frun

Som vi tvättar i Skåne

Det har varit en väldigt bra semester så här långt, med en varm vecka på västkusten och tur med vädret i allmänhet. Häromdagen kom kusinerna på besök, vilket både Liten och vi tyckte väldigt mycket om. Barnen fungerade bra tillsammans och så gjorde vi ett besök på lek- och buslandet (första gången). Det visade sig vara en riktig hit, och jag tror att både vuxna och barn hade väldigt roligt.

Dagen efter att de åkt kom underbara Jessica från Stockholm med familj på spontanbesök, vilket var väldigt trevligt. Man vänjer sig vid nya vänner också, men det är alltid skönt med såna man känt länge....eller ja...elva år. Tiden tickar på!

Efter att ha stått ut med en tvättmaskin som levt sitt eget liv lite väl länge, köpte vi häromdagen en ny. Liten lekte tvättmaskinsförsäljare på Media Markt och visade runt, frågade hur många barn vi hade i familjen och visade på alla bra knappar. De hör mer än man tror, de små. Att tvätta är en av mina favoritsysslor, aktiviteter som ger omedelbart resultat är de bästa. Nu bara njuter jag av vår nya, tysta tvättmaskin och försöker hitta en ursäkt för att tvätta en ny tvätt. Daniel är rädd att jag ska bli manisk i mitt tvättande.

Men ännu bättre vore det om jag hade fått välja den norska fronten, där man kunde välja det mycket åtråvärda programmet Skånecentrifugering.

/Hustrun

Allt mellan då och nu

Vi är tydilgen sjukt dåliga på att uppdatera vår blogg, får vi höra. Vi missar födelsedagar, semestrar och hela årstider. Så kan det tyvärr bli. Så idag blir det bilder från födelsedagar och semestrar, till exempel.

Idag är det i alla fall söndag, och vi åkte upp till en sjö i närheten, där Thomas Fogdö med familj var de enda andra som var i närheten. Vi tog en runda runt sjön, och plockade en blåbär, som vi nu inte vet vad vi ska göra med. Hade gärna gjort sylt, men har för lite blåbär för det. Får bli en paj eller att vi äter dem med mjölk och socker.

När vi gick där, så sa jag att jag hörde en gräshoppa. "Ja, en gräsklippare", sa Liten. Ungefär samma sak?!

/Frun

Världen ur ett annat perspektiv

Länge sen som vanligt, men allt är bra. Vi har hunnit vara på Kolmården över påsk - det blev faktiskt ingen påskmat alls men det känns helt okej. Liten fick påskägg av påsktuppen i alla fall, det var det viktigaste.

Idag fick hon låna kameran av oss och ta egna bilder. Hon gick runt i huset och tog kort på sånt som vi antar att hon tycker om. Det blev riktigt roligt att se världen ur ett annat perspektiv, ett kortare sådant!

Äntligen vår!

Till slut kom den till Örebro också, våren, och vi har varit ute och lekt hela eftermiddagen. Liten har cyklat och gungat och sopat marken och haft det bra.

I helgen var jag hos syster yster i Göteborg, och när Liten och Daniel hämtade mig vid tåget kastade sig Liten runt min hals - en helt underbar känsla!

Nu sover lillgumman, efter en bra helg med pappa och en eftermiddag med mamma. Hon har varit och simmat, träffat en kompis, lekt, haft det bra, ätit lördagsgodis, ätit söndagsglass...sånt blir man trött av!

/Hustrun

Liten och Håkan Kråkan

Idag kom vår gamla pluggkompis Håkan på besök från Östergötland. Eller ja, han är inte så gammal, men det var ju ändå typ tio år sen vi pluggade, så det var länge sen kan man säga, alltså gammal ur den aspekten. Liten har träffat Håkan förut, och även då gillade hon honom. Men den här gången har hon fullkomligt älskat honom. Så fort Håkan Kråkan, som han numera får heta, kom innanför dörren, var han accepterad. Han har fått leka med henne hela dagen, hon vill sitta i hans knä och Håkan Kråkan skulle sitta bredvid henne när det var dags att se på film på kvällen. Stor skräll! När Håkan Kråkan och Daniel var iväg och handlade idag lekte jag och Liten utomhus. Nu är det bara snöhögar kvar lite här och där, så vi kunde faktiskt ta en liten cykeltur på trehjuligen och leka i sandlådan. Härligt med föraningar om vår! /Hustrun

Morfar, mormor och mat!

I helgen var Litens mormor och morfar här. De hämtade henne på dagis i fredags och sen var vi föräldrar överflödiga resten av helgen. Det är så skönt när det fungerar med både mor- och farföräldrar och när Liten är så stor att hon minns sina släktingar, även om det var ett tag sen de sågs. Vi gick på barngympa, var och badade och umgicks. Och så vaknade Liten tidigt förstås, så att hon säkert skulle hinna umgås ordentligt. 06.07 för att vara mer exakt.

Idag fick vi hem en ny matkasse från Linas. Vi beställer bara hem ibland, men det är god mat och skönt med lite variation i vardagen. Den här veckan ska vi bland annat äta kycklingburgare, currygryta med quorn och fruktspäckad fläskkarré med äppel- och katrinplommonsås.

Men det bästa med en matkasse är när man precis fått kassen och lägger upp allt på bordet!

Var ett tag sen nu.....

(Merceyside)

(Min vackra fru)

(Jamie Oliver stod för maten i Liverpool)

(Wigan hörna)

(The kop)

(Så här glad blir man över en pint Carling)

(Så glad blir man när man ska få åka till farmor)

Oj nu var det längesen vi skrev nåt här. Ber om ursäkt för detta.

Sen vi skrev sista har det varit fullt upp med med en massa saker. Det har varit hindermässa med tillhörande spex, Liverpool resa, sälen resa, Liten har varit hos farmor samt en hel del på jobbet. Ja ja, dåliga ursäkter men så är det.

I helgen som gick var jag i Liverpool och kollade på en fotbollsmatch. Det var riktigt trevligt och Liverpool var en charmig stad. Engelskt sliten men väldigt trevlig. Och billigt!! Punden är ju billig nu men sen ligger Liverpool under London nivå så en pint kunde man får för ca 1,5-2 pund. Mycket trevligt. Fotbollen var också bra. Jag är inget Liverpool fan men Anfield och You never walk alone är nåt man bör uppleva innan man trillar av pinn.

Samtidigt som jag var i Liverpool så var Cecilia i Sälen med jobbet. Så Liten fick tillbringa helgen med farmor och farfar på Hammarö. Hon verkar ha haft kanon skoj och ville inte åka hem i söndags.

Perioden februari till mitten av maj är dessutom min hektigaste tid på jobbet. Det är roligt men fullt upp så jag flaggar för att uppdateringarna här på bloggen inte kanske kommer ske dagligen. Men jag lovar att vi ska bli mer frekventa än hittills 2011.

Liten på träning

Idag har Liten gympat för första gången. Vi hittade shorts, en t-shirt och gav oss iväg över halva stan. Hon var jätteglad och sprang in i gympasalen. Men första kvarten var hon mest i min famn - det var säkert 60 barn där, högtalare för första gången, hög musik etc. Dessutom uppvärmning. När alla sen skulle springa - då var det kul! Föräldrarna skulle också delta, så vi sprang, hoppade, dansade och hade riktigt riktigt roligt. Efteråt duschade vi där, precis som man ska göra efter träningen. Hon var såå stolt. Fast lite orolig över pappa som var ensam hemma förstås.

Det var i alla fall väldigt roligt att se min lilla tjej vara så stor att hon kunde träna!

/Hustrun

We´re back!

Ja, vi vet. Vi är värdelösa på det här. Vi borde ha bloggat om julen och nyåret och alla dagar däremellan och därefter men det blev inte så. Julen och nyåret och alla de andra dagarna var bra - Liten fick träffa släktingar och det tyckte hon om, precis som vi. Hon fick julklappar som används dagligen.

Nu är det tillbaka på vanliga avdelningen på dagis igen, efter förra veckan då det var vikarier och andra avdelningar ("mamma, ska jag gå här fastän jag är stor tjej?"). Och Liten och hennes bästa kompis busar och leker och pussas och kramas. Mest busar kanske. Idag busade hon tydligen en hel del. När jag hämtade henne på dagis, mötte fröken mig och sa att en olycka hänt. Man hinner tänka alla möjliga rädda tankar inom en sekund, innan förnuftet tar över och man inser att de nog hade ringt om det hade varit riktigt illa.

Men så illa var det inte. Liten hade ramlat och fallit illa med ansiktet mot en soffkant och skrapat upp sig så att hon fick näsblod, och munblod (läppen gick sönder på nåt sätt). Hon mötte mig med en stor fläskläpp och torkat blod runt näsan och i hela ansiktet. Mörbultad, men glad.

Så ikväll har vi kramat henne lite extra.

Det blir en bild då hon inte hade fläskläpp helt enkelt.

/Hustrun