Vårt barn, frikyrkopastorn


Liten, som fotbollslirare

Någonstans har vi nog alltid trott att Liten ska försörja sig som fotbollsproffs när hon blir stor. Hon älskar bollar och att sparka (alternativt kasta) omkring bollar till höger och vänster. Men igår började hon visa talang även för ett annat yrke. Hon vill gärna ta i hand nu och säga hej hej samtidigt, som vuxna gör. När man sen tar i hand, så lägger hon sin vänstra hand ovanpå handslaget, så där som folk gör när de inte sett varandra på väldigt länge, eller som t.ex en präst kan tänkas göra.

Efter själva hälsningen böjer sig sen Liten framåt och lägger sin hand på pannan på den hon nyss hälsade på. Som för att hela lite.

Är det vi? Är det förskolan? Är det bara en oanad talang för att få folk att må bra? Bara Liten vet, men hon ler bara varmt, utan att avslöja hemligheten.

2 kommentarer:

  1. ni uppdaterar ju knappt aldrig! Varje dag går jag in men så har det inte hänt något nytt! =(
    Söt frikyrkopastor iallafall! Och grattis än en gång på födelsedagen Daniel!

    SvaraRadera
  2. hahahaha! så himla gullig! kram på er!

    SvaraRadera