Bloggkaperi

Från den där vackra dagen i Leken. När det inte ösregnade.

Ikväll är Daniel på bio, så han har säkert inget emot att jag som sambo kapar bloggen. Bättre det, han hinner ju inte. Fast han kommer nog hem snart, de ser den tidiga bion. Den sena känns lite dumdristigt, det är ju nattsömn som man förlorar rakt av. Ännu värre är det nu, när Liten sover så dåligt pga att hon är sjuk. Eftersom hon började hosta för snart en vecka sen kunde man tro att det skulle börja gå över snart, men det känns snarare som att det är nu det börjar.

Men hon är tapper vår tjej, trots alla trehundrasjuttiotolv förkylningar hon har drabbats av de här första 15 månaderna av sitt liv. Hon fortsätter leka så gott det går. Däremot, om nånting går emot henne, så finns det inget tålamod alls, men det är ju förståeligt om hon inte mår så bra.

Ikväll har vi i alla fall varit ute och hoppat i vattenpölar. Jag hoppade jag med, fastän jag inte hunnit köpa gummistövlar än. Det blir ju roligare för Liten att leka tillsammans. De andra barnen i husen omkring, var nog inte så sugna på att leka utomhus efter alla skurar, men man kan leka ute jämt. Tro mig. Vi vet.