Vi är inte alltid världens bästa föräldrar. Vi vet inte allt och kan inte allt. Och idag när Liten fick sitt livs första magsjuka så blev vi lite förvånade och handfallna, eftersom det inte hänt förut. Men vi fann oss snabbt, för det finns en sak som vi kan allt om. Kräk. Liten var, när hon var riktigt liten, ett så kallat kräkbarn. De troliga orsakerna var 1. riklig mjölkmängd hos hennes utfodrare. 2. ett lock som inte riktigt stängde till i halsen, orsakat av 1a. navelsträng hårt lindad runt halsen under lång tid vid födslotillfället och 1.b att det är så på vissa barn.
I vilket fall, när Liten kräktes när hon var liten, så kräktes hon på riktigt. Inte en tramsig fläck nånstans, utan bokstavligt talat flera kvadratmeter åt gången (Beroende på vilken höjd hon befann sig på vid kräktillfället. Satt man i soffan var det svårt att räkna kvm, då var det snarare att alla lager på kroppen + hela soffan var indränkta). Vi hade 10 badlakan och det dubbla småhanddukar utplacerade i lägenheten, så att man alltid - var man än befann sig - bara skulle kunna sträcka ut en hand och fånga en handduk, helst utan att titta upp. De små fick man torka Liten med. Sen fick man ligga på alla fyra och liksom skjuta runt hela badlakanet och hoppas att det räckte. Det var vår vardag i 2,5 månad. Fast en bra dag kräktes hon bara 1 gång. De dåliga 3 gånger. Då var det körigt med mängden badlakan, eftersom vi bara fick tvättid 1 gång i veckan.
Så lilla Liten, det är synd om dig idag. Vi älskar dig och tycker att det är jobbigt för dig att du kräktes så ikväll. Du förstod inte vad som hände, och du blev jätteledsen efter hulkningarna. Det är synd om dig, men en sak ska du veta. Mängden kräk gjorde ingenting. För trots att du fick tre separata kräkanfall, var inte ens alla tillsammans en en fjärdedel så mycket, som en liten kräk på den gamla spyiga tiden.
/Föräldrarna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar