"Men Danne" sa Liten, och befäste än mer att hon numera nästan alltid kallar Daniel vid namn istället för att säga pappa. Men det var första gången hon sa Danne. Det låter så lillgammalt när hon byter ut pappa-benämningen. Men i pappans hjärta känns det förstås :-)
Det kommer en del övriga oväntade fraser också. Som "det har hänt något förskräckligt", "ja, till exempel så.." och andra vuxenmeningar. Och det blir väldigt rätt när hon försöker. Idag sa hon till mig "jag bestämmer, och nu ska du gå till snickerboa"! Och då är det förstås bara att lyda. Förgrömmade unge som jag är.
/Hustrun
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar