Möhippa och vampyrer

Jag. Och en ketchupflaska.

Igår blev jag helt tagen på sängen, eller snarare på jobbet. Precis när vi skulle starta ett möte kom det in folk jag alldeles uppenbart kände igen men inte kunde placera in i sammanhanget. Var helt i chock till dess att jag fattade att det var kompisar (och syster) som var där för min möhippa. Chocken höll i hela kvällen, kan jag säga. Jag fick bland annat orientera (oj, vad bra jag var på den väldigt svåra slingan och spela minigolf (ännu bättre). Jättetrevlig eftermiddag och kväll!

Liten har varit i stadsparken idag med sitt dagis, och badat i plaskdammen de har där. Hon hade haft jättekul, tror jag. Det lät så när man frågade henne i alla fall. Men ibland blandar hon ihop måndagar med onsdagar och roligt med tråkigt när hon ska berätta. Antar att den kronologiska ordningen är viktigare för vuxna än för barn. Skönt det, det blir lite mer oförutsägbart så.

I helgen var jag och hälsade på hos syrran i götet. Vi hade en jättemysig och jättevarm helg. Tåget till gbg var försenat med 75 minuter innan vi ens lämnat Örebro, och jag satt på solsidan i tåget. Men det gjorde ingenting. För äntligen - äntligen - började jag läsa boken jag fick av nämnda syster i julklapp, Twilight. Och så var jag fast. Ville egentligen inte göra nåt annat på hela helgen än att läsa, och var ganska besviken nät tåget hem bara var en kvart sent. Jag bryr mig inte om ifall det är en tonårsbok. Jag märker det inte ens, eftersom det är den engelska versionen jag läser. Jag är, som alla andra som läser böckerna, helt fast. I måndags kväll såg jag filmen. Och idag började jag på bok två. Och det blir så väldigt väldigt tydligt att jag valt rätt blivande man, när det var han som köpte den andra boken åt mig. För nånstans har han nog förstått, att det inte bara är den engelska prosan som lockar. Det skulle kunna vara en viss huvudperson också. Men så antar jag, att min blivande man, faktiskt inte är särskilt svartsjuk på en fiktiv litterär vampyr. Det vore ju alldeles bisarrt.

/Sambon